Gillis Land

Vid flera tillfällen i augusti 1897, när Andrée, Strindberg och Frænkel marscherade med sina tunga slädar över isen i sitt försök att ta sig tillbaka till civilisationen, skriver Andrée i sin dagbok att de förgäves har hållit utkik efter Gillis Land, som enligt den helt nyutgivna karta de hade med sig skulle finnas alldeles i närheten och som de därmed borde kunna se. Den 12:e augusti, till exempel, noterade Andrée att "... vi befinna oss nu så nära Gillis land att vi väl kunde vänta att få se skymtar däraf. Men hvarken det eller annat land synes", och den 22:e augusti konstaterade han "Ånyo hafva vi försökt att vid synnerligen klar horisont få sikte på Gillis land, men det är omöjligt att få syn på något deraf". Varför kunde de inte se land där det enligt kartan faktiskt skulle finnas land?

190 år tidigare, under sommaren 1707 då det var ovanligt lite is i området nordöst om Svalbard, upptäckte den holländske valfångstkaptenen Cornelis Giles (vars efternamn ibland stavades "Gilies" eller "Gillis") en hög och istäckt ö ca 40 km öster om Svalbard på 80°N latitud - Vitön. Han valde att kalla den Giles Land efter sig själv. På grund av packisen som normalt omöjliggjorde fartygstrafik i området sågs inte Vitön av mänskliga ögon igen förrän 1876, då den återupptäcktes av norrmannen Johan Kjeldsen som då kallade ön för Kvitøya (norska för Vitön). Kjeldsen visste inte att det han hade upptäckt var samma ö som Giles hade upptäckt närmare 170 år tidigare, eftersom den inflytelserika tyska geografen August Petermann, utan särskilt goda argument, hade "flyttat" Giles Land en bra bit norrut till 81,5°N latitud på sin karta över området från 1872. Efter att Kjeldsen "upptäckt" Vitön trodde man därför under de närmsta decennierna att Vitön på 80°N latitud och Giles Land (som ibland även kallades Gillis Land) på 81,5°N latitud var två olika öar.

Petermanns hypotetiska Giles Land fanns kvar på många kartor under flera decennier, till exempel den som Andrée hade med sig under sin expedition, innan man på 1930-talet med hjälp av isbrytande fartyg och flygplan till slut kunde konstatera definitivt att det inte existerade.

Jag har publicerat en vetenskaplig artikel om Giles Land där den intresserade kan läsa mer om saken: https://doi.org/10.33265/polar.v38.3433.